Bild på Lars Gustafsson

Lars Gustafsson

Senior consultant e-Health

Inledning 

I vårt förra inlägg ”Egenmonitorering ger stora vinster för hälsan och minskade vårdkostnader” sammanfattade vi de insikter vi har fått om både hälsovinster och strukturella utmaningar som rör implementering av egenmonitorering genom ett pilotprojekt på två vårdcentraler inom Region Stockholm/SLSO mellan åren 2019 och 2021 (och en del andra projekt som vi har insyn i). I detta inlägg redovisar vi de kliniska resultaten samt patienternas och vårdpersonalens upplevelser mer i detalj. 

Forskningen i projektet har skett vid institutionen för molekylär medicin & kirurgi och med hjälp av istitutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet. 

Pilotprojektets genomförande 

Rekrytering och anslutning av patienter var den mest krävande delen i projektet. En bitter erfarenhet var att knappt 20 % av de tillfrågade patienterna tackade ja till erbjudandet. (Erbjudandet gavs i samband med ordinarie vårdmöte.) 

I projektet har diabetessköterskorna avsatt tid i sitt schema för att ge stöd till patienterna i stort sett dagligen, men ibland ned till 3 ggr/vecka. Patienterna blev informerade om att svar från vårdgivaren inte alltid skulle komma dagligen. (Att ge stöd dagligen eller flera gånger per dag skulle vara optimalt för patienterna.)  

Identifierade möjligheter till förbättring av vården 

Projektet har visat att egenmonitorering ger patienten många möjligheter till delaktighet och stöd för uppföljning, bl.a. genom: 

  • Ökad delaktighet genom att diskussioner om patientens hälsovärden sker mer än bara en till två gånger per år, som vanligtvis är då hen kommer till mottagningen för läkarbesök eller sjuksköterskebesök.  

  • En tydlig och tillgänglig vårdplan anpassad till egna behov kan användas, och ger styrka till personcentrerad vård.  

  • Patienten känner trygghet i att vårdgivaren har kontroll på hens värden. 

  • Snabb och enkel kontakt med vården genom chattfunktionen. Även om patienten fick meddelande om att vårdgivaren inte skulle finnas på plats för att svara snabbt, tycktes det vara positivt att använda chatten. 

  • Appen ger patienten bättre insikt i sin diagnos vilket kan få till följd att hens blodsockervärden förbättras. 

Patienten får bättre förståelse för sambandet mellan levnadsvanor och värden. Att kunna registrera sina antal steg och vikt har använts av några personer i projektet.  

Kliniskt utfall 

Vi har kunnat samla in data från ett relativt litet antal patienter i studien. Dessa data har kontrollerats vid Kista vårdcentra och visar påtagliga effekter av interventionen: 

Samtliga studerade patienter (n=16) hade vid studiens start HbA1c 60,4 ± 1,1 mmol/mol( m± SEM). Ett senare prov taget något före interventionens avslutning visade HbA1c 57,3 ± 1,1 mmol/mol och ett sista prov taget efter interventionens slut var 51,8 ± 2,1 (p<0,001 vs HbA1c-värdet vid start), således en högt signifikant sänkning från 60,4 till 51,8, vilket innebär en kliniskt relevant förbättring. En minskning med minst 5 mmol/mol-enheter räknas som relevant för ett nytt antidiabetiskt läkemedel enligt Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård.  

Några få patienter (n = 4), hade initialt en sämre blodglukoskontroll, det vill säga HbA1c över 70 mmol/mol) vid start. Före interventionens start hade denna lilla grupp HbA1c 74,5 ± 1,2 mmol/mol. Under studien sjönk HbA1c i ett prov taget strax före interventionens slut till 63,8 ± 2,1mmol/mol, och i provet taget efter interventionens slut till 50,8 ± 4,0 (p<0,001 vs HbA1c-värdet vid start). Även detta var en hög signifikant sänkning, således en förändring till bättre blodglukoskontroll. Detta är ett viktigt mått på klinisk förbättring.  

Med resultaten i det här projektet har vi visat att patienter med oförändrad medicinering men med tillgång till Telia Health Monitoring, har signifikant kunnat förbättra sin blodglukoskontroll. Det visar således på en alternativ möjlighet till att förändra läkemedlen för att få en gynnsammare blodglukoskontroll. Dessutom erbjuder detta alternativ ett hjälpmedel för att patienten skall bli mera involverad in sin diabetesbehandling. 

Citat från intervjuer med patienter och personal 

Citaten är hämtade från arbetsmaterialet till ” Slutrapport, Införandet av e-hälsotjänst som stöd för diabetesvård på Liljeholmen och Kista Vårdcentraler - pilot” som också redovisas i artikeln ”sustainability-21-13-5221_What’s the Name of the Game? The Impact of eHealth on Productive Interactions in Chronic Care Management

Sköterska:” Största vinsten är att … man upptäcker patienternas dåliga värden i tid. Att man kan återkoppla det direkt. Det behöver inte liksom vänta tills jag har något fysiskt besök, liksom med patienten. Jag kan återkoppla det på en gång. Och få svar förhoppningsvis på en gång, av patienten, liksom varför det ser ut som där.” 
 
Patient: ”Dessutom har jag förutom betydelsen av rätt kost och motion också kunnat se tydliga effekter på mina glukosvärden vid sjukdom och andra påfrestningar.”  
 
Sköterska: ”När man ser det på pränt så blir det helt annat”  
 

Slutsatser av pilotstudien 

Projektet med införande av egenmonitorering har påvisat positiva resultat och synliggjort möjligheter i många dimensioner: 

  • Projektet har resulterat i mycket positiva kliniska resultat för majoriteten av deltagarna 
  • Majoriteten av deltagande patienter har uppskattat ökad tillgänglighet till vård och bättre möjligheter att engagera sig i sin egen vård 
  • Personalen har uppfattat möjligheten att organisera sitt arbete mer flexibelt 

Både patienter och vårdpersonal behöver information, utbildning och styrning/incitament för att ta till egenmonitorering som ny modell för vårdutförandet. 

Det krävs ny kunskap, och därmed forskning, utveckling och utbildning, kring hur man sätter upp vårdprogram för diagnoser där egenmonitorering är en del i den vård som erbjuds patienterna, samt hur arbetet kan organiseras. 

Vad lär vi oss av denna och många andra allt för begränsade piloter? 

Med rätt organisatoriska förutsättningar kommer egenmonitorering som arbetssätt att möjliggöra för patienter att bli mer delaktiga i sin vård och vårdgivarna kommer bättre kunna rikta sina insatser. Detta leder till stora hälsovinster för patienterna, minskade akutinsatser och ökade möjligheter för personalen att organisera sitt arbete på ett mer flexibelt sätt. 

I nästa inlägg kommer vi redovisa en nyttokalkyl för egenmonitorering. 

Bilder på författare/avsändare

Bloggförfattare från vänster:
Lars Gustafsson, seniorkonsult, CGI Sverige AB 
Kaija Seijboldt, diabetessjuksköterska, Akademiskt primärvårdcentrum, Region Stockholm 
Claes-Göran Östenson, sr professor, Karolinska Institutet 
Ulf Wretling, affärsutvecklare, Telia/Camanio 

Länk projektrapporten: Samverkan och integrerade digitala lösningar för förbättrad diabetesvård

Kom och prata med oss på CGI på Vitalis om hur vi kan hjälpa dig med till exempel införandet av egenmonitorering.

About this author

Bild på Lars Gustafsson

Lars Gustafsson

Senior consultant e-Health

Lars Gustafsson är seniorkonsult på CGI inom hälsa, vård och omsorg där han i huvudsak verkat sedan 2012. Lars har genom åren deltagit i flera strategiska innovations-, digitaliserings- och verksamhetsutvecklingsprojekt inom såväl Folktandvården, primärvården som specialistvården.