Beredskap måste kunna mätas

I modern tid har Sveriges beredskap för kris och krig varit ett väldebatterat ämne. Ambitionerna har i perioder varit låga men de senaste årens händelser i vår omvärld har ökat intresset för att investera i robusta samhällssystem och en stark folkförankring. Viljan att investera i beredskap har genom åren åkt berg-och dalbana, men på senare tid har den legat stabilt på en hög nivå i hela samhället. Många gånger har satsningarna dock startat lite väl sent, inte sällan i samma stund som beredskapen förväntats vara hög. Men även om svensk beredskap i perioder varit eftersatt så har tankarna bakom den varit väldigt genomtänkta och enligt många bedömare världsunik när den givits rätt förutsättningar.

Sedan invasionen av Krimhalvön 2014 och fram till den fullskaliga invasionen av Ukraina så har vi sett att offentlig sektor förbättrat sitt säkerhetsskydd och rekryterat tjänster inom beredskap och resiliens som tidigare inte bemannats. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjorde nytryck av informationsbroschyren Om kriget kommer från 1961 och sände ut dessa under 2017 och 2024. Nu med namnet Om krisen eller kriget kommer, i syfte att informera svenska folket om hur de kan förbereda sig inför olika kriser och nödsituationer, inklusive krig. Tätorternas byggnader inventerades på sina gamla skyddsrum. MSB lanserade till och med en interaktiv skyddsrumshemsida som utvisar samtliga skyddsrum med kort beskrivning. Sverige har börjat återta en samhällsberedskap för rådande omvärldsläge. 

Men är medvetenheten tillräckligt hög bland medborgarna? Kan näringslivet hålla jämna steg med denna beredskapsutveckling och vet alla Sveriges arbetstagare vad just deras roll är i totalförsvaret? Eller var närmaste skyddsrum ligger?

Om vi inte kan mäta vår beredskap, hur vet vi då att den är tillräcklig och att vi kan upprätthålla våra förmågor när samhällsfunktioner störs?

Från CGI:s perspektiv brukar vi alltid betona näringslivets centrala roll i totalförsvaret. Totalförsvaret som idé är unikt för Sverige och består av både det militära och det civila försvaret. Vi vet att både under kris och krig så är näringslivet en oumbärlig del av totalförsvaret eftersom samhällets funktioner är beroende av privata aktörer. Genom samverkan, beredskap och skydd av kritiska resurser bidrar företagen till att stärka Sveriges försvarsförmåga i både fred, kris och krig. Här nedan finns ett par områden där näringslivet spelar en viktig roll:

1. Försörjning av kritiska varor och tjänster

Företag inom sektorer som livsmedel, energi, läkemedel, transport och IT har en avgörande betydelse för samhällets motståndskraft. De måste säkerställa att leveranskedjor fungerar även under störningar.

2. Samarbete med myndigheter

Näringslivet förväntas samarbeta med myndigheter som MSB, Försvarsmakten och länsstyrelser för att identifiera och hantera risker. Företag kan ingå i olika beredskapsavtal och ha en beredskapsplanering för kriser.

3. Cyber- och informationssäkerhet

Företag, särskilt inom telekommunikation och IT, måste skydda sig mot cyberattacker och desinformation som kan hota nationell säkerhet.

4. Personal och resurser

Vissa företag kan bli skyldiga att bidra med personal, utrustning eller logistikstöd vid en nationell kris eller mobilisering. Arbetsgivare kan behöva anpassa verksamheten för att anställda som är krigsplacerade ska kunna delta i totalförsvaret.

5. Robusthet och kontinuitetsplanering

Företag behöver ha planer för hur de kan upprätthålla sin verksamhet vid exempelvis elavbrott, cyberattacker eller andra störningar.

CGI vet att beredskap måste kunna mätas

Det är svårt att prata om beredskap om dessa förmågor inte kan kvantifieras. Under en alldeles för lång tid har samhällets beredskap diskuterats lite väl fluffigt och just saknat relevanta nivåer att mätas mot. Om vi inte kan mäta vår beredskap, hur vet vi då att den är tillräcklig och att vi kan upprätthålla våra förmågor när samhällsfunktioner störs? Definierade nivåer ger även myndigheterna ökade möjligheter att ställa krav på leverantörer för att stärka sina leverantörskedjor. Detta stärker Sverige och samarbetet mellan näringsliv och offentlig sektor. 

I CGI:s årliga rapport Alltid Redo kartlägger vi svenska folkets förtroende för svenska myndigheters och näringslivets förmåga att hantera påfrestningar. Vi mäter försvarsviljan och kunskap om hemberedskap. Vi undersöker även graden av medborgarnas kunskap om sin egen roll i totalförsvaret, och vad Nato innebär för Sverige. Tyvärr visar rapporten i år att inom området beredskap halkar näringslivet efter offentlig sektor och att medborgarnas förtroende för näringslivet att fungera i kris och krig är låg. Här skulle mätbara krav hjälpa privat sektor att komma i kapp och med tydligare krav kommer även intresset öka för frågor som berör totalförsvaret. Genom vår erfarenhet och årets rapport kan CGI redan idag bidra med insikter om svensk beredskap som det direkt går att agera på. Insikter viktiga för vår gemensamma beredskapsresa.

Via länken nedan kan du ladda ner vår rapport Alltid Redo 2025. Rapporten jämför även årets resultat med 2024. 

Alltid Redo 2025