Sovereign cloud, private cloud och public cloud: Hitta rätt lösning för din verksamhet

I centrum står tre arketyper: public cloud, private cloud och sovereign cloud. De kan låta snarlika, men innebär olika sätt att balansera kontroll, innovationskraft och krav på datasuveränitet.

I den här bloggen förklarar vi vad som skiljer dem åt, vilka styrkor varje molnlösning har och hur du väljer den lösning som bäst stödjer din verksamhets mål.

Sammanfattning av skillnaderna mellan private cloud, public cloud och sovereign cloud:

Vad är molnet?

Molnet handlar i grund och botten om att leverera IT-resurser via nätet med hög flexibilitet, skalbarhet och automation. Traditionellt har vi pratat om public cloud, private cloud och hybrid cloud.

I takt med att lagstiftning, geopolitik och cyberhot förändrats har även molnbegreppen utvecklats. Idag är dataplacering, jurisdiktion, operativ kontroll och digital suveränitet minst lika viktigt som den rent tekniska.

Det är i den verkligheten som public cloud, private cloud och sovereign cloud skiljer sig åt.

Vad är ett secure public cloud?

Ett secure public cloud är inte en egen typ av moln, utan ett sätt att använda public cloud på ett säkert sätt – till exempel AWS, Azure eller Google Cloud.

Med ett secure public cloud utnyttjar ni säkerheten som leverantören redan har byggt och lägger ovanpå ert eget skydd. Det följer det som kallas shared responsibility-modellen.

Shared responsibility innebär att:

• Leverantören ansvarar för säkerheten av molnet (datacenter, hårdvara, hypervisor och fysiskt skydd).
• Kunden ansvarar för säkerheten i molnet (identiteter, konfiguration, kryptering och applikationer).

Fördelar med secure public cloud

Med ett secure public cloud får ni:

• Snabbare innovation: Enkel tillgång till AI, maskininlärning, serverless och avancerad dataanalys.
• Global räckvidd: Ni kan snabbt skala upp och nå användare var som helst.
• Ekonomisk kontroll: Ni betalar bara för det ni faktiskt använder.
• Ett starkt ekosystem: Tillgång till mängder av tjänster, partners och verktyg som går att koppla ihop.

Nackdelar med secure public cloud

Om ni använder utländska molnleverantörer finns det några risker ni behöver känna till:

• Risk för utländsk lagstiftning: Leverantörer kan omfattas av exempelvis Cloud Act, även om er data lagras inom EU.
• Begränsad suveränitet: Det kan vara svårt att fullt ut garantera kontroll över drift och metadata.
• En delad miljö kan skapa utmaningar i vissa hårt reglerade sektorer. Detta eftersom flera kunder delar samma infrastruktur och det blir svårare att visa fullständig isolering och regelefterlevnad.

Vem passar secure public cloud för?

• Startups, scaleups och SaaS-bolag
• Organisationer som prioriterar innovation, global räckvidd och flexibilitet
• Företag utan suveränitetskrav, men med höga krav på säkerhet
• Hybridlösningar där public cloud kombineras med lokala system

Vad är private cloud?

Private cloud är en molninfrastruktur som är helt dedikerad till en enskild organisation. Lösningen kan vara placerad i företagets egna datacenter eller som en tjänst hos en extern leverantör. Trots att arkitekturen bygger på molnprinciper som automation, självbetjäning och skalbarhet, är resurserna inte delade med andra kunder, vilket ger full kontroll och säkerhet.

Fördelar med private cloud

En privat molnlösning ger:

• Hög kontroll: Fullständig kontroll över infrastruktur, nätverk, säkerhet och identiteter, vilket gör det möjligt att anpassa lösningen efter specifika krav och regelverk.
• Förutsägbara kostnader: Kostnadsstrukturen är mer förutsägbar jämfört med public cloud, vilket ger bättre kontroll över budgeten och minskar risken för oväntade prishöjningar.
• Flexibilitet i infrastruktur: Kan kombineras med on-prem-lösningar och edge computing för att skapa en hybridlösning som optimerar prestanda och säkerhet.
• Hög säkerhet för känslig data: Passar organisationer som hanterar känslig data och där strikt åtkomstkontroll och efterlevnad är nödvändiga.
• Stabil arbetslast: Private cloud passar bra för stabila arbetsbelastningar som inte kräver den innovationstakt som finns i public cloud.

Nackdelar med private cloud

För att få en helhetsbild av vad ett private cloud är, behöver ni också känna till dess begränsningar:

• Lägre innovationstakt: Private cloud tenderar att ha en långsammare innovationshastighet jämfört med de stora hyperskaliga public cloud-leverantörerna.
• Eget driftansvar: Organisationer ansvarar själva för drift, skalning, patchning och incidenthantering, vilket kan kräva extra resurser och kompetens.
• Kostnad vid snabb skalning: Private cloud kan vara dyrare att skala snabbt jämfört med public cloud-lösningar, särskilt om organisationen växer snabbt.
• Risk för föråldrad teknologi: Om investeringarna i infrastrukturen inte uppdateras regelbundet kan det leda till en föråldrad miljö, vilket kan innebära högre underhållskostnader och minskad flexibilitet.

Vem passar private cloud för?

• Större företag med stabila, affärskritiska system
• Organisationer som måste integrera mot OT/produktion nära fabriker eller anläggningar
• IT-avdelningar med egen driftkompetens
• Finans, industri, telekom och branscher med höga krav på kontroll men utan full suveränitetskrav

Vad är sovereign cloud?

Sovereign cloud är molntjänster som är byggda för att all data och all hantering helt ligger under ett visst lands eller en viss regions lagar. På så sätt minskar även risken att andra länder kan få tillgång till er data.

I praktiken betyder ett sovereign cloud ofta att:

• All data lagras inom det bestämda landet eller regionen.
• Drift och support sköts av personal i samma land eller region.
• Tjänsten är juridiskt utformad så att utländska lagar inte ska kunna kräva åtkomst.
• Egen infrastruktur eller en tydligt avskild del av ett public cloud används.
• Data är krypterad med nycklar som kunden eller en nationell aktör kontrollerar.
• Tjänsten följer relevanta ramverk, som EUCS, Gaia-X och EU Cloud Sovereignty Framework.

Fördelar med sovereign cloud

Ett sovereign cloud ger:

• Starkt skydd mot otillbörlig åtkomst och utländsk jurisdiktion
• Full spårbarhet och kontroll över drift och åtkomst
• Bättre efterlevnad av Säkerhetsskyddslagen och sektorsspecifika regler
• Anpassning till nationella och europeiska strategier för digital suveränitet

Nackdelar med sovereign cloud

Tänk också på att ett sovereign cloud kan:

• Kosta mer än ett klassiskt public cloud
• Erbjuda färre tjänster än de stora hyperscalerna
• Ha lägre innovationstakt jämfört med andra molnlösningar
• Ha sämre global täckning

Vem passar sovereign cloud för?

• Offentlig sektor (statliga myndigheter, kommuner, regioner)
• Försvar, rättsväsende, samhällsviktiga funktioner
• Energi, telekom, sjukvård och annan kritisk infrastruktur
• Företag som hanterar skyddsvärd eller nationellt viktig data

Från teori till praktik – så hjälper CGI er att välja rätt molnlösning

Hittills har vi tittat på molnmodellerna ur ett mer teoretiskt perspektiv. Men hur ser det ut när en verksamhet ska välja molnlösning? Låt oss titta närmare på det.

“Alla kan använda publika moln – men inte till allt.”

För många organisationer är svaret inte en molnmodell, utan en genomtänkt kombination. På CGI arbetar vi precis så – med traditionella datacentertjänster, privata, publika och hybridmoln som styrs utifrån olika verksamhetsdelars behov.

Förstå hur känslig er information är

Det viktigaste i valet mellan private cloud, public cloud och sovereign cloud handlar om hur känslig er data är.

• Mindre känslig och publik information, exempelvis öppna data eller information för medborgare/kunder passar ofta bra i ett secure public cloud.
• Mycket känslig information som sekretess inom välfärd, försvar eller kritisk infrastruktur hör hemma i private cloud eller sovereign cloud, med stark kryptering och strikt åtkomstkontroll.

“En enda lösning räcker sällan för en hel organisation.”

När vi på CGI hjälper våra kunder med sitt IT-landskap börjar vi alltid med att klassa informationen – öppen, intern, känslig, särskilt skyddsvärd. Därefter kan datan placeras i respektive molnlösning.

Exempel: IT-landskap för kommuner

Tänk dig en kommun. Här finns både information som ska vara lätt att hitta och information som absolut inte får hamna i fel händer.

• Biblioteksdata är ett exempel på information som inte är känsligt. Poängen är att invånarna ska kunna söka efter böcker, filmer och information. Det lämpar sig därför bra för ett public cloud.
• Socialtjänstdata är väldigt känslig data. Här pratar vi om uppgifter som kräver högsta möjliga sekretess och spårbarhet. Den typen av information behöver ligga i ett private eller sovereign cloud med kryptering hela vägen så att inte ens driftpersonal kan läsa innehållet.

På så sätt växer en hybridlösning fram – där varje del av verksamheten får den molnmodell som passar bäst. Och just därför är nästan alla CGI:s kunder i praktiken hybridkunder.

Läs även: Moln i offentlig sektor: innovationstakt och beredskap 2025

Är du mer intresserad av att stärka din IT-miljö? Kontakta oss!

Om ni vill vidareutveckla er molnstrategi och hitta rätt balans mellan säkerhet, flexibilitet och kontroll, är ni varmt välkomna att kontakta oss på CGI.

Kontakta oss

Vanliga frågor och svar

Vad är skillnaden mellan private cloud och sovereign cloud?

Private cloud handlar om hur infrastrukturen används: En molnmiljö som är helt dedikerad till en organisation, oavsett var den står eller vilka lagar som gäller där.

Sovereign cloud handlar om var data och drift ligger och vilka lagar som styr: Allting ska ligga inom ett visst land eller en viss region och skyddas från utländska lagar och insyn.

Du kan alltså ha ett private cloud som inte är sovereign och ett sovereign-upplägg ovanpå både private och public cloud, så länge kraven på juridisk och operativ suveränitet är uppfyllda.

Är public cloud tillräckligt säkert för känslig data?

Public cloud kan vara tillräckligt säkert för känslig data om det är rätt designat och styrt, till exempel som ett secure public cloud med starka kontroller, kryptering och tydlig styrning av åtkomst.

Men har ni data med krav på digital suveränitet eller skydd mot extraterritoriella lagar behövs ofta ett sovereign cloud i stället, eller som komplement.

Kan man kombinera flera molnmodeller?

Ja, att kombinera flera molnmodeller är idag det vanligaste sättet att arbeta. De flesta organisationer använder någon form av hybridmoln eller multicloud.

Det är särskilt vanligt i reglerade branscher, där vissa system kan ligga i public cloud medan mer känsliga delar kräver private eller sovereign cloud.

Vad är skillnaden mellan ”molnet” och ett sovereign cloud?

När vi säger ”molnet” menar vi vanligtvis vanliga molntjänster som public cloud eller private cloud. Här fokuserar vi på skalbarhet, kostnad, prestanda och säkerhet.

Ett sovereign cloud är en särskild typ av moln där man dessutom ställer hårda krav på juridisk och operativ suveränitet. Det innebär bland annat att:

Data och drift ska ligga inom ett visst land eller en viss region Lagar och avtal ska skydda data från utländsk insyn och extraterritoriella lagar Åtkomst, support och ibland även ägande styrs av aktörer inom samma jurisdiktion

Vad är skillnaden mellan private cloud och sovereign cloud?

När vi säger ”molnet” menar vi vanligtvis vanliga molntjänster som public cloud eller private cloud. Här fokuserar vi på skalbarhet, kostnad, prestanda och säkerhet.

Ett sovereign cloud är en särskild typ av moln där man dessutom ställer hårda krav på juridisk och operativ suveränitet. Det innebär bland annat att:

• Data och drift ska ligga inom ett visst land eller en viss region
• Lagar och avtal ska skydda data från utländsk insyn och extraterritoriella lagar
• Åtkomst, support och ibland även ägande styrs av aktörer inom samma jurisdiktion

Är AWS ett publikt moln?

Ja, Amazon Web Services (AWS) är en av de största publika molnleverantörerna (hyperscalers), precis som Microsoft Azure och Google Cloud. De erbjuder också tjänster för mer privata eller dedikerade miljöer, men grunden är public cloud.

Vilket publikt moln är säkrast?

Det finns inget enkelt svar på vilket moln som är säkrast. De stora leverantörerna – AWS, Azure och Google Cloud – har alla mycket hög grundsäkerhet med avancerade skydd, certifieringar och säkerhetsfunktioner.

Skillnaden mellan molnlösningarna handlar oftast om hur ni designar, konfigurerar och använder molnet. Ett dåligt konfigurerat ”säkert” moln blir osäkert – och tvärtom.

Vad är tre exempel på en privat molnlösning?

Till exempel:

• Ett eget datacenter där ni kör en molnplattform som VMware, OpenShift eller liknande, dedikerad till er organisation.
• Ett hostat private cloud hos en leverantör där ni får en egen, avskild miljö med dedikerad infrastruktur.
• En dedikerad molnplattform på plats hos er. Exempelvis lösningar i stil med Azure Local, AWS Outposts eller liknande, där ni får molnteknik men i en privat miljö.

Vem kan komma åt ett privat moln?