Hur vi säkrar samhällsviktiga samhällsfunktioner

Hur kan vi förstå kopplingen mellan en välplanerad krigsorganisation och betydelsen av krigsviktiga samhällsfunktioner, inklusive vad som tidigare betecknades som K-företag? Även om denna viktiga del av kalla-krigets svenska totalförsvar upphörde sommaren 2002, så kan effekterna av denna verksamhet ses i samhället än idag. Först lite bakgrund: ¨

Bakgrund

K-företag, eller krigsviktiga företag, var en term som användes för att beskriva de företag och organisationer som ansågs avgörande för landets försvar och funktion under krigstid. Dessa företag garanterades särskild skydd och stöd från staten för att säkerställa att deras verksamhet kunde fortsätta även under extrema förhållanden. Denna konceptualisering är djupt rotad i den bredare förståelsen av hur en nation förbereder sig för och hanterar krig och kriser, vilket understryker behovet av robusta, förutseende och integrerade beredskapsstrategier.

”It is an unfortunate fact that we can secure peace only by preparing for war.”

I grund och botten är syftet med en god och välplanerad krigsorganisation att säkerställa att alla aspekter av samhället kan fungera effektivt under höjd beredskap, krig eller andra säkerhetshot. Det inkluderar inte bara de militära styrkorna utan också upprätthållandet av civil infrastruktur, hälsosystem, energiförsörjning, kommunikation och transportväsen. En effektiv krigsorganisation (såväl personella- som materiella resurser) är därför beroende av en integrerad strategi som omfattar både militära och civila komponenter av samhället, vilket därmed understryker vikten av K- företag eller, i modern terminologi, krigsviktiga samhällsfunktioner.

Denna sammanflätning av militära och civila planeringsaspekter speglar en omfattande förståelse av totalförsvarskonceptet. Totalförsvar innebär förberedelse av hela samhället för försvar, där alla resurser och sektorer samordnas för att möta och motstå externa hot. K-företagen spelade här en avgörande roll genom att säkerställa att kritiska tjänster och produkter fortsatte att levereras även under de mest påfrestande förhållanden. Det krävde noggrann planering och samarbete mellan staten och den privata sektorn, inklusive regelbundna övningar, utbildning och säkerhetsklassificering av nyckelpersonal samt skydd av kritisk infrastruktur.

Nuläge

I modern tid används inte längre begreppet K-företag, men företeelsen har utvecklats för att inkludera ett bredare spektrum av samhällsviktiga funktioner, med en ännu större betoning på cyberförsvar, informationssäkerhet och resiliens mot hybridhot. Den digitala dimensionen av samhällssäkerhet och försvar är nu lika viktig som de fysiska aspekterna, vilket kräver en kontinuerlig anpassning och utveckling av säkerhetsstrategier. Genom att integrera och samordna ansträngningarna mellan militära och civila sektorer, inklusive kritiska företag och tjänster, kan en nation bygga en robust och flexibel beredskap som kan stå emot och anpassa sig till ett brett spektrum av hot. Denna holistiska syn på krigsförberedelser och samhällsskydd är avgörande för att upprätthålla nationell suveränitet, skydda befolkningen och säkerställa kontinuitet i samhällsviktiga tjänster under alla omständigheter.

För att ge en djupare förståelse för hur tidigare K-företag, eller samhällsviktig verksamhet, har anpassat sig till allvarliga säkerhetslägen, höjd beredskap eller krigsfara, kan vi titta på historiska och samtida exempel. Dessa exempel illustrerar den praktiska tillämpningen av de koncept och strategier som diskuterats, och visar på den vitala roll som dessa företag spelar i att upprätthålla samhällets funktion under kriser.

Hur har kritiska samhällsfunktioner upprätthållits genom historien?

Telekommunikation: Under Kalla kriget identifierades telekommunikation som en kritisk komponent för nationell säkerhet och försvar. Televerket (nuvarande Telia Company) var ett av de K-företag som hade till uppgift att säkerställa robust och säker kommunikation under alla förhållanden. Detta inkluderade upprättandet av skyddade kommunikationslinjer, hemliga anläggningar och redundanta system för att garantera kommunikation även under en kärnvapenkonflikt. Det var en central del av Sveriges totalförsvarsstrategi och visar på vikten av att säkerställa kontinuitet i kritiska samhällsfunktioner.

Energiförsörjningen under oljekrisen 1973: Skapade en djupgående effekt på världsekonomin och belyste sårbarheten i länders energiförsörjning. I Sverige, som var starkt beroende av importerad olja, tvingades energiföretagen snabbt omvärdera och anpassa sin verksamhet för att hantera bristen på olja. Detta ledde till en accelererad utveckling och investering i alternativa energikällor, såsom kärnkraft och vattenkraft, vilket visar på anpassningsförmågan och betydelsen av att ha diversifierade energikällor som en del av samhällsviktig verksamhet under kriser.

Försvarsindustrins omställning under COVID-19-pandemin: Flera företag inom den globala försvarsindustrin påvisade en anmärkningsvärd förmåga att snabbt omställa sin produktion för att möta samhällsbehoven. Exempelvis anpassade SAAB AB, vårt svenska försvarsföretag, en del av sin produktion för att tillverka medicinsk utrustning, såsom skyddsutrustning och andningshjälpmedel. Detta exempel illustrerar hur företag som traditionellt tillhört den samhällsviktiga sektorn kan bredda sitt bidrag till nationell säkerhet och resiliens genom att stödja civilsamhället i kristider.

Livsmedelsindustrins anpassning under krigsåren: Under andra världskriget ansågs Sverige neutralt men utsattes ändå för betydande påfrestningar, inklusive ransonering av livsmedel och andra varor. Livsmedelsföretag var tvungna att anpassa sig till de stränga ransoneringarna och fokusera på produktion av varor som kunde produceras lokalt och hålla länge. Denna omställning visade på förmågan hos samhällsviktiga företag att anpassa sin produktion baserat på tillgängliga resurser och nationens behov.

Dessa exempel visar på den flexibilitet och anpassningsförmåga som är nödvändig för samhällsviktig verksamhet för att hantera olika typer av kriser. K-företag bidrog starkt till att klara av dessa kriser och det understryker även vikten av att fortsätt ha förberedda och resiliena system på plats, som kan ställa om och bidra till nationens överlevnad och välfärd under allvarliga säkerhetslägen.

Att förbereda sig för det värsta är inte en pessimistisk syn på framtiden, utan en pragmatisk och nödvändig del av att upprätthålla samhällets välfärd och säkerhet. Det är en nödvändig del av att försvara det vi värderar mest. Den insikt och beredskap som en välstrukturerad krigsorganisation och krigsplacering ger är avgörande för att säkerställa samhällets uthållighet och motståndskraft. Det är upp till varje verksamhet att inte endast förstå vikten av en färdplan, utan att också genomföra denna resa – för det är i handling, inte i ord, som vår beredskap och vår framtid formas.