Hållbarhet står högt upp på agendan hos flera industrier och verksamheter år 2020. Med bara tio år kvar att uppfylla FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030, arbetar företag såväl som offentliga organisationer och föreningar med att definiera strategier för att bidra till att minska människans påverkan på klimatet och miljön.

Just åtgärder för att minska klimatpåverkan är kanske den fråga som är mest central och som ställer höga krav på politiker och på andra samhällsaktörer. För att möta dessa krav har flera stora svenska företag valt att gå ut med ambitiösa målsättningar på klimatområdet.

Somrig vy från grässtrand ut över en sjö i en dalgång med träd som klättrar upp för berget på andra sidan och en röd stuga vid stranden

H&M ska bli klimatneutralt 2030 och sedan klimatpositivt 2040. IKEA siktar på klimatpositivitet redan till 2030. Till och med oljebolaget Preem har satt upp ett mål om att verksamheten ska bli klimatneutral, med deadline före 2045. Målsättningar förekommer förstås också inom offentlig sektor, som i Stockholms stad, som ska bli klimatpositivt till 2040.

Att sätta ambitiösa klimatmål kan vara viktiga verktyg för att ställa om verksamheten till att bli hållbar på lång sikt och samtidigt sända ett tydligt budskap till omvärlden. Men vad innebär begreppen som företagen använder och vad kommer målsättningarna egentligen att kräva av de verksamheter som tar sig an dem?

Positiv eller neutral?

Att bli klimatneutral innebär teoretiskt sätt att det inte ska vara någon skillnad mellan de utsläpp som en verksamhet orsakar och de utsläpp som samma verksamhet förhindrar eller tar bort från atmosfären. Klimatpositivitet innebär att de utsläpp som verksamheten orsakar ska vara mindre än de som förhindras eller tas bort. För att förhindra eller ta bort utsläpp kan företagen välja olika typer av åtgärder. Närmast till hands ligger kanske att minska och förhindra klimatpåverkan från den egna verksamheten, genom exempelvis att anpassa energianvändning och att använda slutna system för materialhantering, men även andra typer av åtgärder som att påverka kundernas beteenden, köpa klimatkompensationsprodukter som exempelvis utsläppsrätter, eller att investera i klimatomställningen i andra industrier kan räknas.

För klimatneutralitet finns en standard för dessa typer av åtgärder i form av ISO 14021, medan klimatpositivitet är ett mer oreglerat begrepp. För företag som vill nå ambitiösa klimatmål kommer en mix av åtgärder att krävas, som om de verkligen ska ge effekt kommer att få stor inverkan på verksamheten.

Var går startlinjen?

De första utmaningarna som företag med en klimatmålsättning möter är hur och var de ska börja mäta. För att kunna ställa om krävs kunskap om var de nuvarande utsläppen förekommer och om deras karaktär. Ett bra angreppssätt är att använda GHG-protokollet, en internationell redovisningsstandard för utsläpp av växthusgaser, som delar in utsläpp i tre olika ”scopes”.

Scope ett innefattar den egna verksamheten (direkta utsläpp) medan scope två och tre avser olika typer av utsläpp som sker utanför bolaget (indirekta utsläpp). Många företag redovisar idag scope 1 och 2, men för att göra förändring på riktigt krävs förståelse även för scope 3. Först när utsläppen görs mätbara i alla led kan en strategi sättas upp för hur de ska förhindras eller kompenseras.

Att styra en hållbar verksamhet

Med målsättning, nuläge och strategi på plats följer så nästa fråga: Vem ska få omställningen att hända? Ägandeskapet för hållbarhetsfrågor varierar från företag till företag och från bransch till bransch. För vissa har frågan en stark koppling till kvalitet och lagkrav, för andra har den traditionellt legat närmare kommunikations- och marknadsfrågor. Idag har flera stora bolag separata hållbarhetsavdelningar. Målsättningar när det gäller klimatpositivitet och klimatneutralitet ställer dock krav på varje del av verksamheten i ett bolag. Hela leverantörskedjan, produktionen, kundmötet och stödfunktioner påverkas. För att klara av omställningen bör organisationer därför likställa hållbarhetsmålen med andra mål i verksamheten, och de bör följas upp i samma forum som finansiella eller juridiska krav. Att hitta en effektiv sådan styrning kan bli en utmaning för många företag, men det går att lyckas med rätt ledarskap och drivkraft.

Från strategi till resultat

Att på kort tid gå från en traditionell, utsläppsintensiv verksamhet till en klimatneutral modell, kommer att innebära en otrolig kraftansträngning. När strategi och styrning är på plats måste omställningen starta på flera områden samtidigt för att resultatet ska uppnås i tid. Därför kommer stora investeringar och resurser att krävas av de verksamheter som vill nå sina mål. Kanske är också icke-traditionella partnerskap, arbetsmetoder och samarbeten en nödvändighet att prova på. I slutändan kommer det att vara de organisationer som har modet, förmågan och ett tillräckligt öppet sinne för att förstå klimatfrågans verkliga omfattning som lyckas.

 

Källor