Enligt analysföretaget Gartner växer teknikerna bakom digitaliserade ekosystem snabbt. Vad handlar digitala ekosystem om egentligen, Bengt Åke Claesson, Vice President och ansvarig för IoT/AR på CGI Next?

”Det digitala ekosystemet kan ses som en kombination av tjänster och produkter som tillsammans möter ett sammansatt behov. För kunden blir det mer värdefullt att använda tjänster inom ekosystemet, istället för att använda konkurrerande tjänster. Ekosystemet kan bestå av egna produkter och tjänster eller kompletteras med samarbeten, partnerskap och tredjepartslösningar”.

Bengt Åke Claesson menar att det handlar om öppna eller slutna digitala system som hanterar stora mängder data och där samspelet och konkurrensen inom systemet är det väsentliga. Som det kanske tydligaste exemplet nämner han mobilbranschen där det finns två olika sätt att tänka. Här finns å ena sidan Apple som vill ha fullständig kontroll över sitt system och å andra sidan de aktörer som står bakom ett Open Source-tänkande där alla får vara med. Det finns både nackdelar och fördelar med båda sätten.

Digitala ekosystem möjliggörs av blockkedjor, digitala tvillingar och IoT – vad är det?

Bengt Åke Claesson beskriver blockkedjan – blockchain – som en distribuerad, krypterad teknik för lagring av information som består av små block som verifierar varandra. Tekniken gör det till exempel i princip möjligt att förhandla och sluta avtal automatiskt.

"Jag ska ta ett konkret exempel från IoT-sidan, alltså plattformar för Internet of Things. Tänk dig elbilar som laddar batteriet från en induktionsslinga i gatan. Om det är en ny väg där bilen inte kört förut, kan bil och väg kommunicera med varandra och sluta ett avtal. Allt det här förutsätter att infrastrukturen i ekosystemen hänger ihop. Där är vi inte riktigt än".

Den digitala tvillingen ger snabbare utveckling

Begreppet digital tvilling kommer vi att få höra mycket om under 2019. Bengt Åke Claesson förklarar det som en exakt digital avbild av ett objekt i verkligheten.

Som exempel nämner han det nya Kiruna där CGI har hjälpt till med att bygga en digital tvilling till hela staden som visualiserar infrastruktur i marken. Med hjälp av Microsoft HoloLens utökas verkligheten med bilder som hjälper till att hitta till exempel läckage. Tekniken markerar ett läckage i marken som en röd punkt. Förutom att det underlättar underhållet av infrastrukturen är det en teknik som alla grävmaskinister borde ha tillgång till.

Men han varnar också för att ny teknik kommer med nya säkerhetsutmaningar:

”De största riskerna ligger i säkerheten. Om någon skulle komma på en teknik för att bryta upp blockkedjor skulle det kunna skada samhällsnyttig infrastruktur och ställa till med enorm skada”.

Nya intressenter på väg in

I framtiden kommer tekniken med digitala ekosystem få stor betydelse inom många områden. Förutom att det, som nämnts ovan, avsevärt kan förenkla underhållet av infrastruktur finns det också enorma landvinningar att göra inom andra områden som vid rätt prioritering kan lösa stora samhällsproblem.

”Här finns goda möjligheter att skapa vårdsystem för kommuner och landsting som kan hjälpa en växande befolkning. Man kan också tänka sig ett scenario med privata erbjudanden där barnen till åldrade föräldrar kan beställa tjänster. Ensamboende föräldrar kan övervakas med en teknik som reagerar om personen avviker från ett mönster. Det kommer att vara möjligt att ta fram enkla lösningar som alla kan använda dem, till exempel gränssnitt med röststyrning”.

Redan idag finns det enligt Bengt Åke Claesson slutna system som kan tillhandahålla den här typen av trygghetslösningar. Men snart kommer möjligheten att via öppna digitala ekosystem koppla ihop sig på samma sätt och sedan använda tjänster via Google Home eller Alexa ifrån Amazon som ger användaren access till det han eller hon behöver.

”Men det kommer med stor sannolikhet att dyka upp nya intressenter på den här marknaden. Jag har redan identifierat bolag som aspirerar på att göra entré”, säger Bengt-Åke Claesson.

Svårt att fortsätta som förut

Han pekar på att nya lösningar skapar utmaningar och att det i vissa fall blir omöjligt för traditionella företag att fortsätta som förut - det som brukar kallas disruptiva tekniker. Han tar som exempel resebranschen som förändrats helt genom att alla enkelt kan beställa sina resor på nätet och musik- och underhållningsbranschen som har förändrats totalt genom företag som Spotify och Netflix.

Han räknar med att dagens fem eller tio största bolag kanske inte ens kommer att finnas kvar om fem år. Nu ställs det helt nya krav på innovation för att ett bolag ska fortsätta vara konkurrenskraftigt.

"Just nu pågår en kamp i ekosystemen kring vem som ska äga tekniken och vem som ska styra. Det pågår en stor maktkamp mellan Google, Amazon och Apple som har fingrar med i alla syltburkar. Vi andra får leva efter spelreglerna som sätts där".

Girighet kan bromsa utvecklingen

Bengt-Åke Claesson anser att alla egentligen borde få rösträtt för att få vara med och styra utvecklingen. Men han lyfter fram att det är nödvändigt att det finns och skapas ekosystem på ett demokratiskt sätt, att det är nyckeln till att teknikerna utvecklas. Bara då kan det skapas attraktiva erbjudanden och paketeringar (Läs mer i Demokratiserad AI – superkrafter för alla av Conny Svensson)

”Girighet är det största hindret skulle jag säga. Det finns många proprietära branscher idag. Titta bara vad jobbigt bildindustrin har det med elbilsmarknaden. Här befinner man sig på samma nivå som bensinmackarna var kring millennieskiftet då varje bensinföretag hade sitt eget kort. Det dröjde innan det kom en gemensam infrastruktur som gjorde det möjligt att använda ett vanligt bankkort på alla mackar."

Aktörer som inte ser vinsterna med att samarbeta och vill äga hela systemet själva istället för att se sin plats i ett gemensamt ekosystem, kan komma att stå i vägen.

”Det bästa är ett samarbete som alla vinner på och som tillför något nytt”, avslutar Bengt Åke Claesson.